Ja, en dålig bloggare får man väl kalla mig. Kanske alltid, men framförallt nu med tanke på uppdateringsfrekvensen på sistone. Jag skyller iallafall på mina känningar i benhinnorna, eller rättare sagt min mediala tibiaperiostit, eller vad det nu är. Det har helt enkelt inte varit lika roligt att springa när det gör ont.
Eftersom min strategi är att träna mig ur besvären så har jag iallafall sprungit litegrann. Förra veckans mängd hamnade på 32,0 km och efter den här veckans två första pass ligger jag på 32,7 km. Två långpass, alltså; måndagens på 14,3 km och (ons)dagens på 18,4 km. Det här innebär att det är de första långpassen sedan den åttonde januari då jag sprang 21,3 km och det känns som att problemen är av minskande art, vilket gläder mig enormt.
Nu blir det inga fler långpass den här veckan, men något kortare och kanske lite snabbare pass hoppas jag kunna genomföra mot slutet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar