MTB-sväng

Efter tisdagens långpass kände jag att det nog var bäst att låta kroppen vila, så därför blev det två vilodagar. På fredagen kände jag sedan för att köra det första mountainbikepasset på rätt länge, det har ju mest blivit landsvägscyklande av mer eller mindre naturliga skäl. Kosan styrdes till ÖSK:s mountainbikeslinga och visst hade jag anat att det kunde vara lerigt där uppe. Men kanske inte så här lerigt.

När man cyklar genom sådana här mindre insjöar är det lätt hänt att man blir lite lerig om benen.

På grund av att det är höst har naturen börjat anta sin höstskrud.

Eftersom jag hade mina rätt fula (hallå, röd metallicfärg och orange glas) cykelbrillor på mig kunde jag inte avhålla mig från att ta ett självporträtt. Att titta vindögt blir väl aldrig tråkigt?

Till sist en närbild på cykeln, efter denna bild var tagen just efter målgång på slingan begav jag mig raka vägen till vattenslangen vid hamnen och spolade av åkdonet.