För varje dag har ryggen blivit lite bättre, så igår lördag tog jag en rask promenad på 16 km runt Frösöberget. En del av sträckan hamnade jag i samspråk med en gammal arbetskamrat som tränar mycket och tydligen har ett helt alkoholfritt 2010. Intressant, hann jag tänka innan det var dags att bege sig till kvällens whiskyprovning anordnad av en nuvarande kollega.
Idag söndag kändes ryggen såpass bra att jag kände att jag var tvungen att prova på att springa litegrann. Det blev ett lugnt varv tillsammans med min sambo och ett varv själv i lite högre tempo. Det var hennes första fem kilometer för i år, så det var bra gjort att springa hela vägen tycker jag, och nu är det bara att fortsätta.
Ta i trä, men det känns bra i ryggen. Törs man sikta på ett distanspass senare i veckan? Nu var det barmark nästan hela vägen och jag såg flera joggare/löpare ute, det måste vara vår på gång.
För att få maximal dämpning passade jag även på att inviga mina nya asfaltsskor. Vilken skillnad, det är en helt annan spänst i dem än de gamla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar