Det blev enligt planen ett lugnt och halvlångt terrängpass idag; cirka tio kilometer i skogarna runt Spikbodarna. Jag improviserade lite och vek in på ett av mig tidigare oprövat tiokilometersspår. Där var märkningen lite otydlig på ett ställe, eller om jag bara var ouppmärksam, så efter drygt sex kilometer kände jag plötsligt igen terrängen från början av passet. Obra, tänkte jag, och konsulterade gps:ens "back to start"-funktion vilket visade att jag hade rätt, jag var inne på ett andra varv, hur nu det gick till. För att ändå få lite sträcka i benen tog jag ett varv på 2,5-kilometersspåret när jag var nästan tillbaka vid utgångspunkten.
Lite mindre lerigt spår än femkilometern jag brukar springa där uppe, vilket var rätt skönt idag när det bara var 2,5 plusgrader och rätt blåsigt.
Apropå ordvitsen kring vaderna så var jag ju rätt mör i dessa efter apskopasset i tisdags och eftersom terrängskorna, Inov-8 X-Talon 212, har rätt liten skillnad i höjd mellan framfot och häl sliter även dessa mer på vaderna än "vanliga" uppbyggda löparskor.
Även idag löpte pulsen, eller snarare pulsmätaren, amok. 229 slag när jag just klivit ur bilen. Jovisst, serru, jag kände efter manuellt och det var inte över 100 iallafall. Nu blir det definitivt batteribyte innan nästa pass för att se om det hjälper. Det lustiga är att efter den inledande jättehöga pulsnivån så verkar det stämma bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar