lördag 16 oktober 2010

Stegen är paradise


Vad nu? Ingen ordvits i rubriken utan en pastisch på titeln på Håkan Hellströms senaste album, "2 steg från Paradise"? Jovisst, och anledningen är självklart att under dagens asfaltspass på lite drygt tio km hann jag lyssna igenom skivan.

Passet var tänkt att bli lugnt, jag håller ju på och vänjer mig mentalt vid att köra aerobiskt i vinter. Nu blev det inte fullt så lugnt som jag tänkt mig, hade inte heller pulslarmet påslaget på klockan, men jag får ju skylla mig själv som gör någon slags halvspurt sista kilometrarna bara för att det kändes roligt.

Pulsen höll sig på rimliga nivåer utan att få fnatt som under de senaste två passen. Eftersom jag både bytte batteri och spände åt remmen på pulsbandet innan jag stack ut vet jag inte vad som var huvudorsaken, men huvudsaken är ju att det fungerade.

Skivan då? Jo, det är nog faktiskt så att hyllningsorden stämmer; skivan är efter tre genomlyssningar riktigt bra. Hur den sedan håller sig får tiden utvisa, som vanligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar